e-Estland sprang förbi Finland för länge sen
Sigrid Kaasik-Krogerus på Alexanderinstitutet.
Foto: Tony Pohjolainen
I Estland har den digitala utvecklingen varit snabbare än i många andra länder.
– Man har ju länge satsat på att Estland ska bli ett papperslöst land, vilket betyder att allt ska ske digitalt, konstaterar Sigrid Kaasik-Krogerus på Alexanderinstitutet i Helsingfors.
Hon forskar på ryska medier och hur den digitala utvecklingen har framskridit i Estland.
2017 var Sigrid Kaasik-Krogerus en av författarna till boken Kansallisvaltion tviitattu tarina – Presidentti T.H. Ilveksen tviitit e-Viron rakentajana (”Nationalstatens tweetade historia – President T.H. Ilves tweet som e-Estlands byggare”). Den handlar om hur president Ilves har arbetat för att estländarna ska börja använda diverse nätbaserade tjänster, de flesta myndigheters tjänster är nu helt digitaliserade. Han har också erbjudit andra länders medborgare digitalt medborgarskap i Estland, ett medborgarskap som ger dem möjlighet att bland annat driva företag i Estland, men exempelvis inte ger rösträtt i landet.
– När president Ilves kom tillbaka efter att ha arbetat som diplomat i USA, ansåg han att man måste dra in Estland i 2000-talet. Det hela började med att alla skulle få tillgång till dator och att hela landet skulle vara uppkopplat. Det hjälper dessutom att han känner till it väldigt bra. Dessutom är han ett av de få statsöverhuvuden som skriver sina tweets själv.
Kaasik-Krogerus har också granskat Estlands identitet som den reflekterades i tidningen Postimees.
– Förutom att de beskrev dagliga händelser så antydde tidningen väldigt starkt hur Estland borde utvecklas och hur man ska vara och varför Estland som stat är bra. Det ledde till att man började tala om en estnisk identitet, men också till osäkerhet bland folket.
Stormig historia ledde till nytt tänkande
Estlands historia är väldigt stormig, i likhet med de andra baltiska länderna. Sovjetunionen var en stor del av den estniska identiteten väldigt länge.
– Man ville bort från det gamla sovjetiska tänkandet och bli ett papperslöst land, vilket betyder att allt ska ske digitalt. Trots att man talar om att det har hänt snabbt, är det ju verkligen inte så att man en dag har vaknat och allt har varit digitalt, utan det har varit en lång process.
Men hur kommer det sig att Estland av alla länder har lyckats så bra? Till råga på allt har det gått ganska snabbt för landet att först komma ikapp Finland och dessutom har de sprungit förbi oss för länge sedan.
– Det hjälper såklart att det handlar om ett väldigt litet land. Sen har de tagit emot all utveckling som kommit och aktivt sökt efter den. Startskottet var ju att de gick med i europeiska unionen. Estland har haft en vilja att testa teknologi på olika fronter, både på gott och ont. Allt de har testat har verkligen inte fungerat. Ett problem de har är ju att alla inte har lyckats anamma teknologin, främst den äldre generationen har haltat efter.
”Estland har haft en vilja att testa teknologi på olika fronter, både på gott och ont.”
Den digitala revolutionen var snabb i Estland, men den har inte påverkat de traditionella medierna på samma sätt. Precis som i resten av världen var medierna lite långsamma med att hitta ut på nätet.
– Medierna har nog väntat på utvecklingen och försökt hoppa på, men ibland har teknologin inte heller varit tillräckligt bra hos dem och det har inte funnits tillräckligt med pengar för att leva upp till sin potential. Mycket på grund av att den utrustning som fanns var kvarlevor från Sovjet som inte dög till att skapa intressant innehåll på nätet.
Tony Pohjolainen
