Forskare: Ukraina halvvägs in i västvärlden

Mark Teramae är forskare vid Alexanderinstitutet i Helsingfors. Foto: Alexanderinstitutet. Bild: Veikko Somepuro

Medielandskapen i de postsovjetiska länderna varierar mycket. Vissa länder har nästan ingen pressfrihet alls medan andra effektivt har integrerats i västvärlden. Ukraina är ungefär halvvägs. Inte det sämsta, men det finns ännu mycket att göra.

Mark Teramae är forskare vid Alexanderinstitutet i Helsingfors och han har riktat in sig på just Ukraina och relationer mellan Ryssland och Ukraina. Han har själv också bott i Ukraina innan han i januari 2014 flyttade till Helsingfors.

Kort sagt påminner medielandskapet och pressfriheten om situationen i Ryssland men Teramae vill ändå lyfta Ukraina lite högre. Han kan ändå inte neka att det är staten som styr de största medierna.

– Precis som i Ryssland är det tv som är det viktigaste mediet i Ukraina, och också i Ukraina styrs det av staten, säger Teramae.

”Är det jag läser pålitligt?
Antagligen inte.”
Mark Teramae, forskare

De regionala skillnaderna är också väldigt stora.

– Vad som rapporteras och hur det rapporteras beror på var i landet man befinner sig.

Det finns också andra mediehus än de statligt ägda. Problemet blir ändå att mediehusen inte nödvändigtvis är objektiva eller pålitliga.

– Ibland undrar jag om det jag läser är pålitligt, antagligen inte. Allt beror på vem som finansierar just den redaktionen, berättar Teramae.

En felformulering kan kosta dig jobbet

Teramae berättar att han har många vänner som jobbar i Ukraina och att han via dem har insett hur det är att vara journalist i ett postsovjetiskt land.

– Jag har ibland frågat mina vänner om de faktiskt tror på att vad de skriver är sant. Då får jag höra att man ska vara försiktig med vad man skriver, i värsta fall blir man arbetslös.

”Skriver man om kultur eller musik
kan man vara lugn.
Ingen kommer att bry sig.”
Mark Teramae, forskare

Teramae vill ändå påpeka att det inte är så reglerat på alla plattformer.

– Internet är väldigt fritt, där behöver man inte vara rädd för att publicera material.

Det finns också en skillnad på vad man rapporterar om. Är man politisk journalist kan man ha det svårt, medan andra inte behöver bry sig lika mycket om begränsningar.

– Skriver man om kultur eller musik kan man vara lugn. Ingen kommer att bry sig. Så länge det inte blir politiskt, då ska man vara på sin vakt, berättar Teramae.

På god väg men ännu långt att gå

Teramae har forskat mycket i de postsovjetiska länderna och hur de utvecklats sedan unionen kollapsade. Han säger att Ukraina nog har kommit långt vad gäller pressfrihet och medielandskapet men att det ännu finns mycket att göra.

– Om man jämför med till exempel Kazakstan eller Armenien så är Ukraina rena paradiset för pressfrihet.

Hur är det då om man jämför med de baltiska länderna?

– De baltiska länderna skulle jag inte ens räkna med i de postsovjetiska länderna. De är redan så bra integrerade i västvärlden, säger Teramae.

Fredrik Palmén

Anders Mård: Våga rapportera från öst

Anders Mård uppmanar journalister att ta vara på karriärmöjligheterna i Ryssland. Foto: Niklas Sandström

Att som finländsk journalist söka sig till Ryssland för att jobba är inte lika populärt som att söka sig till andra europeiska länder. Anders Mård jobbar som frilansare i S:t Petersburg och han uppmanar journalister att söka sig till Ryssland.

Mård är fast bosatt i S:t Petersburg sedan 2002 och har sedan dess jobbat som frilansjournalist för finlandssvenska medier och främst Svenska Yle. Vi ställde några frågor om hur det är att jobba som journalist i Ryssland.

Varför borde man som journalist söka sig till Ryssland?

– Det finns alldeles för få finländska journalister som jobbar med Rysslandsärenden. Det skulle behövas fler journalister som känner till Ryssland och som skulle ha intresse av att resa över gränsen för att rapportera hem till Finland om vad som sker hos vår granne. Det politiska läget just nu skulle kräva det.

– Det finns dessutom goda jobbmöjligheter i Ryssland och om man som journalist vill bygga upp en karriär finns det bra möjligheter i vårt östra grannland.

Vad är orsakerna till att finländska journalister inte har intresse av att arbeta i Ryssland?

– Jag förstår faktiskt inte riktigt varför det är så. Trots att det finns otaliga arbetsplatser och ett intressant arbetsklimat verkar journalister hellre välja andra europeiska länder.

– En orsak kan vara att det känns svårt att lära sig språket eller så kanske kulturen är för avlägsen från vår västerländska kultur. Det kan helt enkelt hända att det för de flesta känns lättare eller roligare att rapportera från ett annat europeiskt land, t.ex. Italien.

Foto: Niklas Sandström

”Det finns alldeles för få finländska journalister som jobbar med Rysslandsärenden.”

Anders Mård, journalist

Hurdant är medielandskapet i Ryssland?

– Medielandskapet i Ryssland är väldigt annorlunda än i Finland. De viktigaste medierna ägs av den ryska staten, där tv har den absolut största rollen. Majoriteten av ryssarna får sin information genom tv:n vilket gör det möjligt för staten att ha kontroll över vilken information som når befolkningen.

– Sedan finns det nog många tidningar och radiokanaler som ägs av privata aktörer. Där är det för journalisten lättare att arbeta med saklig rapportering. Ett problem som här kan uppstå är att journalisterna ganska långt driver ägarnas intressen.

– Internet i det ryska medielandskapet är en helt annan historia. Medan staten styr bland annat tv-sändningarna, är internet fritt. Staten försöker nog reglera också det, men utan att lyckas. Man kan alltså uttrycka sig också i Ryssland, men man måste välja rätt plattform.

Finns det något som talar för att undvika att jobba som journalist i Ryssland?

– Det handlar kanske främst om bekvämlighetsfrågor. Det är klart att man måste lära sig ett helt nytt språk, vilket kan skrämma bort någon från att söka sig till Ryssland. Språket är ändå inte sist och slutligen alltför svårt att lära sig.

– En annan sak som kan kännas jobbig om man jämför med arbetet hemma i Finland är byråkratin. Det är viktigt att se till att pappren hela tiden är i skick, så undviker man onödiga problem.

– Men de här detaljerna är små saker som man lätt klarar av bara man vill. Jag behövde också tolk i början, men nu har jag lärt mig ryska såpass bra att jag klarar mig.

Fredrik Palmén