Chefredaktören: Tidningarna behöver bli mer transparenta
Det har uppstått en förtroendekris mellan medier och mediekonsumenter till följd av att en stor del av nyheterna idag läses digitalt. Chefredaktören Stefan Eklund talade om filterbubblor och sociala mediers effekt på demokratin på seminariet Speaking is Silver. Efteråt berättade han sin syn på hur förtroendekrisen kan åtgärdas.
”Ni berättar inte sanningen.”
Så har en del före detta läsare motiverat sitt beslut att sluta prenumerera på Borås tidning i Sverige. Stefan Eklund, chefredaktör, tänker att dessa människor ser journalister som en del av makteliten i stället för som en utmanande part gentemot den.
– Det är ett skifte som delvis har att göra med digitaliseringen. Människor får mycket mera information från flera källor idag än tidigare, och då blir det svårare att avgöra vad som är sant, säger Eklund.
Enligt Eklund litar människorna idag mindre på tidningar än någonsin tidigare. Utöver digitaliseringen har den politiska utvecklingen påverkat synen på journalister i samhället idag.
Politiker, varav kanske Donald Trump är den bäst kända, pekar ofta finger mot journalisterna och påstår att det de skriver inte är sanningen men fejk news. Också hatretoriken mot journalister har ökat i flera länder, även i Sverige, vilket resulterar i misstroende mot journalister. Eklund skrev om pressfrihet och hatretorik i sin ledarkrönika på Borås tidning.
Läsardialogen en av de viktigaste verktygen
Före digitaliseringen styrde medierna innehållet i tidningarna själva. Idag ser situationen annorlunda ut. Tidigare var läsaren tvungen att ringa upp redaktionen för att berätta sina åsikter och tankar om tidningens innehåll men idag kan samma göras mycket snabbare och bredare på en enda plattform.
– I och med digitaliseringen finns det helt andra krav från läsare att få påverka vad vi gör, ha åsikter om vad vi borde göra och vad vi har gjort. Tidigare har tidningarna förbisett läsarna. Men det går inte längre.
Eklund anser att läsardialogen är ett av de bästa sätten att förbättra förtroendet mellan medierna och mediekonsumenterna. För medierna är det viktigt att vara transparenta och förklara hur de gör sitt jobb samt varför de gör det. Samtidigt ska de inkludera läsarna i processen. Där tycker Eklund att man inte ännu har hittat den rätta formen för att föra dialogen på ett bra sätt. För honom har ’det analoga mötet’ hittills fungerat bäst.
– I de icke-digitala möten där jag möter människor öga mot öga har jag märkt att de är intresserade av att se hur vi jobbar och att de gärna berättar vad de tänker om tidningen. Men hur ska man föra liknande diskussion digitalt?
Vikten av och svårigheten med att göra bra journalistik
Ett annat sätt att minska på misstänksamheten gentemot medierna är att göra bra journalistik.
– Det är kanske det viktigaste. Men då ska man se till att kvaliteten upprätthålls, att allt man skriver stämmer överens med sanningen.
Eklund understryker mediernas roll som samhällsgranskare. Samtidigt medger han att det inte finns tillräckligt med intresse för bra, faktagranskande journalistik. I stället är läsarna mer intresserade av underhållning och då blir situationen problematisk.
– Tidningen ska vara en granskare av samhället, men det är inte de artiklarna som säljer. För att ha råd med granskande journalistisk behöver man göra roligt material också.
Resultatet blir mer underhållande innehåll, som i sin tur tär på trovärdigheten hos tidningen. Men ändå kallar Eklund sig för optimist och säger sig tro på att situationen blir bättre i framtiden.
– Min grundkänsla är att medierna blir bättre på att redovisa sina källor och kommer att jobba mera på sin transparens och öppna upp hur de gör sitt jobb. Men medierna ska också vara villiga att lära sig nytt och hålla sig ödmjuka inför det.
Heini Ruohonen