Människor vill ha grävande journalistik

Det mesta av mediernas journalistiska innehåll är i dag snabba och korta nyheter. Artiklarna ska vara mobilvänliga, med andra ord korta, innehållsrika och direkt berätta det viktigaste av vad som hänt. Men är det verkligen den snabba journalistiken som publiken vill ha?

Minna Knus-Galán, journalist vid YLEs undersökande tv-program MOT, säger att så är inte fallet.

– MTV3 frågade sina tittare vilket journalistiskt innehåll som intresserar dem mest. Det visade sig att de flesta ville ha välgjord och mer ingående journalistik , alltså grävande.

Problemet är dock att grävande journalistik kostar. Det kräver tid, resurser och att människor är villiga att betala för innehåll. Eftersom nyhetsflödet är så enormt i dag och det är lätt att få tag i information utan att betala har privata mediehus problem att göra längre och djupgående journalistik. Men Knus-Galán tror att människor snart kommer bli mer villiga att betala för innehåll.

– Jag tror att människor är trötta på alla fejk-nyheter och konspirationsteorier så de kommer att börja söka sig till trovärdig och djupgående journalistik.

 

 

 

 

 

Grävande journalistik behövs

I den snabba journalistiken sker det ofta misstag. Man hinner inte alltid själv kontrollera att alla fakta stämmer och det händer lätt att man slarvar. I kontrast till alla fejk-nyheter och konspirationsteorier har grävande journalistik blivit ännu viktigare än tidigare.

Journalistikens främsta roll i samhället är att fungera som  vakthundar och ta fram den information som makthavarna försöker dölja. En journalist ska informera medborgarna om det som de har rätt att veta. Den grävande journalistiken gör det.

 

Panamadokumenten

Ett bra exempel på grävande journalistik är projektet kring Panamadokumenten. Nästan 400 journalister från 80 länder samarbetade i hemlighet under ett års tid med att gå igenom historiens största läcka från skatteparadiset Panama. Den 3 april 2016 släppte alla journalister sina resultat på samma gång.

Företagsjättar som Nike och Nordea finns med i de läckta dokumenten. Den kanske mest uppmärksammade personen som blev avslöjad var Islands premiärminister, Sigmundur Davíd Gunnlaugsson, som också tvingades avgå på grund av skandalen. Andra personer som blev avslöjade visade sig höra till Vladimir Putins inre krets.

 

”Detta projekt är en väldigt viktig signal som visar att vi fortsätter gräva i det som någon annan velat gömma genom att mörda en journalist”

Minna Knus-Galán, journalist

 

Dessa avslöjanden skapade stor uppmärksamhet och många journalister utsattes för hot efter den 3 april 2016.

– En journalist från Panama behövde ha livvakt i tre månader efter att dokumenten släpptes. De ryska journalisterna tvingades lämna landet, säger Minna Knus-Galán som tillsammans med Kjell Lindroos var de finska journalisterna i projektet.

Två journalister, en från Malta och en från Slovakien som inte var med från början av projektet, utan fortsatte att fördjupa sig i Panamadokumenten efter att de hade släppts blev mördade.

– Det är helt otroligt att två journalister från EU-länder har blivit mördade under ett års tid.

Mordutredningar pågår, men det ser inte ljust ut. Därför har också över 40 journalister startat ett projekt som heter The Daphne Project som är döpt efter den mördade journalisten på Malta. De fortsätter nu hennes arbete med Panamadokumenten eftersom de vill visa att ”You can kill a journalist, but you can´t kill the story”.

– Detta projekt är en väldigt viktig signal som visar att vi fortsätter gräva i det som någon annan velat gömma genom att mörda en journalist, säger Minna Knus-Galán.

 

Minna Knus-Galán tipsar: vilka datasäkerhetsverktyg man kan använda när man arbetar med hemliga projekt PIN-kodad minnesticka. ”Signal” kan laddas ner från appbutiken PGP ”PrettyGoodPrivacy”. Mailvelope är ett insticksprogram för att du ska kunna använda PGP i din vanliga epost. Kom ihåg att det även handlar om andras säkerhet när du arbetar med journalister från andra länder. Journalister från andra länder har inte alltid samma friheter som vi i Norden har och de behöver kunna skydda sig. dig som vill arbeta som grävande journalist Skapa kontakter! Det finns flera grävande journalistik-konferenser där det är perfekt att träffa människor som man kan arbeta med. Exempel på konferenser är finska grävseminariet Tutki, Grävseminariet i Sverige, norska seminariet Skup och seminariet Dataharvest som ordnas i Belgien varje år för journalister och hackare. Dela dina kontaktuppgifter med andra journalister för att hitta de som är intresserade av samma ämnen som du är. Du kan ge ut ditt visitkort och lägga till journalister på Facebook. Var uthållig, envis, nyfiken och modig. Grävande journalistik är en lång process och kräver tålamod.

Amanda Lund